Data från Finansinspektionen
Senast hämtad: laddar…
Live-API:t kunde inte nås. Försök igen om en stund.

Vad är insynshandel? Så fungerar Finansinspektionens insynsregister

Insynshandel är transaktioner som personer i ledande ställning i börsbolag – och vissa närstående – måste rapportera enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Här förklarar vi vilka som omfattas, vad som syns i Finansinspektionens insynsregister och hur uppgifterna kan tolkas.

Man som analyserar insynshandel på börsen

Vad är insynshandel?

Insynshandel är transaktioner i ett bolags aktier eller andra relaterade finansiella instrument som rapporteras av personer i ledande ställning och deras närstående enligt EU:s marknadsmissbruksförordning, Mar. I Sverige offentliggörs rapporteringarna i Finansinspektionens insynsregister. Registret gör det möjligt att se exempelvis vem som har handlat, vilket instrument transaktionen gäller, om det var ett förvärv eller en avyttring, datum, pris och volym. Det som i dagligt tal kallas insynshandel, insynsköp, insynsförsäljningar eller ibland rapporterade förvärv handlar alltså om offentlig rapportering av vissa transaktioner från personer med ledande roller och deras närstående. Det är viktigt att skilja detta från olaglig insiderhandel. Att en VD, styrelseledamot eller annan person i ledande ställning köper eller säljer aktier och rapporterar transaktionen innebär inte i sig att personen har handlat på insiderinformation. Reglerna om rapportering av ledande personers transaktioner finns i artikel 19 i Mar, medan förbudet mot insiderhandel är ett annat regelområde i samma förordning.

Vilka personer måste rapportera insynshandel?

Rapporteringsskyldigheten gäller i första hand personer i ledande ställning hos emittenten och personer som är närstående till dem. Finansinspektionen anger bland annat styrelseledamöter, verkställande direktörer och ersättare för dessa. Även andra ledande befattningshavare kan omfattas om de regelbundet har tillgång till insiderinformation om bolaget och samtidigt har befogenhet att fatta beslut på ledningsnivå som påverkar bolagets framtida utveckling och affärsutsikter. FI nämner ekonomichef, försäljningschef och HR-chef som exempel på roller som kan omfattas. Även närstående kan vara rapporteringsskyldiga. Det kan bland annat vara make eller maka, barn som personen har vårdnaden om, vissa släktingar som delar hushåll samt juridiska personer, stiftelser och handelsbolag som uppfyller kriterierna i Mar. Det innebär att en transaktion som visas i anslutning till exempelvis en VD inte alltid behöver vara genomförd av VD:n personligen. Det kan vara en närståendes transaktion. Därför bör fältet för närstående alltid kontrolleras innan man drar slutsatser om vem som faktiskt har köpt eller sålt.

Läs även: Vem räknas som person i ledande ställning – och när omfattas närstående?

Vad måste rapporteras?

Rapporteringsskyldigheten omfattar inte bara vanliga köp och försäljningar av börsnoterade aktier. Den kan även omfatta transaktioner i skuldinstrument, derivat och andra finansiella instrument som är kopplade till bolagets aktier eller skuldinstrument. Mar anger dessutom exempelvis pantsättning och utlåning av finansiella instrument som transaktioner som kan omfattas. Det är därför viktigt att inte läsa ordet förvärv som om det alltid betydde ”personen gick ut på börsen och köpte aktier”. Ett rapporterat förvärv kan exempelvis vara ett vanligt marknadsköp, men det kan också vara kopplat till en emission, ett optionsprogram, teckning, tilldelning, konvertering eller någon annan förändring av innehavet.

Läs även: Vad är skillnaden mellan ett marknadsköp och andra typer av förvärv?

Vad visar Finansinspektionens insynsregister?

Finansinspektionens register gör den rapporterade insynshandeln sökbar för allmänheten. Nuvarande register innehåller rapportering från den 3 juli 2016 och framåt, medan FI även bevarar äldre uppgifter som sträcker sig tillbaka till 1995. En rapporterad transaktion innehåller bland annat information om personen, varför rapporteringen görs, emittenten, instrumentet, transaktionens karaktär, datum och plats samt pris och volym. I praktiken innebär det att du ofta kan se: 

 1. vilket bolag transaktionen gäller,
2. vilken person och befattning rapporteringen är kopplad till,
3. om transaktionen gäller personen själv eller en närstående,
4. vilken typ av transaktion som rapporterats,
5. vilket finansiellt instrument som berörs,
6. datum för transaktionen,
7. antal eller volym,
8. rapporterat pris och valuta.

På Aktiecase struktureras dessa offentliga uppgifter så att du enklare kan söka, filtrera och jämföra insynstransaktioner mellan personer, bolag och perioder.

Läs även: Så läser du en rapporterad insynstransaktion – fält för fält.

När måste en insynstransaktion rapporteras?

Sedan den 4 december 2024 är tröskelvärdet 20 000 euro per kalenderår. När det sammanlagda beloppet för de aktuella transaktionerna når tröskeln omfattas även den transaktion som gör att gränsen uppnås eller passeras. Därefter omfattas efterföljande transaktioner under kalenderåret. 

Köp och försäljningar kvittas inte mot varandra när tröskeln beräknas. Beloppen summeras utan nettning. 

 När rapporteringsskyldigheten gäller ska anmälan göras utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter transaktionsdagen. Det här leder till en viktig begränsning när man analyserar registret: 

Frånvaro av rapporterad handel betyder inte nödvändigtvis att personen inte har gjort någon transaktion. Finansinspektionen påpekar uttryckligen att transaktioner kan saknas från insynsregistret om personen inte nått upp till den årliga rapporteringsgränsen.

Varför följer investerare insynshandel?

Insynshandel är intressant eftersom den visar faktiska rapporterade handlingar från människor nära bolagets verksamhet. 

Om en VD köper aktier för egna pengar, flera styrelseledamöter gör förvärv under samma period eller en ledande person gör ett betydligt större köp än tidigare kan det vara information som investerare vill undersöka vidare.
Men registret säger inte varför transaktionen gjordes. Ett köp kan bero på att personen bedömer aktien som attraktiv, men det kan också vara kopplat till exempelvis ägarpolicy, incitamentsprogram eller andra omständigheter. En försäljning kan på motsvarande sätt bero på en negativ syn på bolaget – men lika gärna på riskspridning, privatekonomi, skatt eller andra behov. Därför är en insynstransaktion bäst att se som en datapunkt som behöver sammanhang, inte som ett färdigt köp- eller säljbeslut.

Är insynsköp en köpsignal?

Inte i sig. Ett rapporterat köp visar att en transaktion har genomförts. Det visar inte att aktiekursen kommer att stiga. För att bedöma hur intressant ett köp är bör man bland annat sätta beloppet i relation till personens roll, tidigare transaktioner, eventuellt befintligt innehav, typen av förvärv och om andra personer i bolaget agerar under samma period.
Ett köp för 100 000 kronor behöver exempelvis inte betyda samma sak för en person som redan äger aktier för 50 miljoner kronor som för någon med ett betydligt mindre innehav.

Insynshandel ger en ovanligt konkret inblick i vad personer med ledande roller i börsbolag faktiskt har rapporterat att de gjort med bolagets värdepapper. Det gör informationen värdefull – men inte självklar att tolka. Först när du vet vem som handlat, vilken typ av transaktion det var, vilket instrument den gällde, hur stort värdet var och hur transaktionen passar in i tidigare aktivitet går det att sätta observationen i ett relevant sammanhang.

På Aktiecase kan du gå vidare till Insynshandel för att söka bland de senaste rapporterade transaktionerna eller använda Signalbyggaren, Jämför bolag och Klusterköp för att undersöka olika mönster i den offentliga datan.

Vanliga frågor om insynshandel

Vad betyder insynshandel?

Insynshandel är ett vanligt begrepp för rapporterade transaktioner i aktier och andra relaterade finansiella instrument som personer i ledande ställning och deras närstående omfattas av enligt reglerna i EU:s marknadsmissbruksförordning.

Var hittar man svensk insynshandel?

Rapporterade transaktioner offentliggörs i Finansinspektionens insynsregister. Aktiecase strukturerar data från Finansinspektionen för att göra den enklare att söka, filtrera, jämföra och analysera.

Måste alla köp och försäljningar rapporteras?

Nej. Rapporteringen omfattas bland annat av ett årligt tröskelvärde. Sedan den 4 december 2024 är gränsen 20 000 euro per kalenderår. Därför kan transaktioner som faktiskt genomförts saknas från det offentliga registret.

Hur snabbt måste insynshandel rapporteras?

När rapporteringsskyldigheten gäller ska transaktionen anmälas utan dröjsmål och senast tre affärsdagar efter transaktionsdagen.

Är alla förvärv i insynsregistret vanliga aktieköp?

Nej. Förvärv kan ha flera orsaker och kan exempelvis vara kopplade till emissioner, optioner eller andra instrument. Kontrollera alltid transaktionstyp, instrument, pris och övriga detaljer.

Är ett insynsköp ett tecken på att aktien kommer stiga?

Nej. Ett köp är en rapporterad handling och kan vara relevant information, men det är inte en prognos för aktiens framtida utveckling.

Är insynshandel och insiderhandel samma sak?

Nej. Rapportering av transaktioner från personer i ledande ställning enligt artikel 19 ska inte blandas ihop med reglerna som förbjuder olaglig insiderhandel.