Förstå svensk insynshandel
Guider om rapporteringsregler, köp, försäljningar, befattningar och hur olika mönster kan analyseras utan att bli köprekommendationer.
Börja här
Grundläggande guider till registret, personerna och de viktigaste fälten.
Så läser du en rapporterad insynstransaktion – fält för fält
En praktisk genomgång av uppgifterna i Finansinspektionens insynsregister – och vad du måste kontrollera innan du drar slutsatser.
Läs mer →
Vad är insynshandel? Så fungerar Finansinspektionens insynsregister
Insynshandel är transaktioner som personer i ledande ställning i börsbolag – och vissa närstående – måste rapportera enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Här förklarar vi vilka som omfattas, vad som syns i Finansinspektionens insynsregister och hur uppgifterna kan tolkas.
Läs mer →Vem räknas som person i ledande ställning – och när omfattas närstående?
Vilka personer omfattas av anmälningsskyldigheten, och varför kan även en make, ett barn, en släkting eller en juridisk person behöva rapportera?
Läs mer →Tolka transaktioner
Förstå köp, försäljningar, korrigeringar och olika typer av förvärv.
Hur tolkar man rapporterade försäljningar?
En rapporterad försäljning är en relevant datapunkt, men sällan en färdig slutsats. Här är kontrollerna som skiljer en verklig marknadsförsäljning från brus och feltolkningar.
Läs mer →Vad betyder en korrigerad eller makulerad insynstransaktion?
Korrigerade, historiska och makulerade poster kan annars dubbelräknas eller misstolkas. Så hittar du den aktuella versionen och förstår vad ändringen betyder.
Läs mer →Vad är skillnaden mellan ett marknadsköp och andra typer av förvärv?
Alla rapporterade förvärv är inte vanliga köp över börsen. Lär dig skilja marknadsköp från teckning, tilldelning, lösen och andra ägarförändringar.
Läs mer →Förvärv, avyttring, teckning eller tilldelning – vad betyder transaktionstyperna i insynsregistret?
En rapporterad ökning av ett innehav är inte alltid ett vanligt börsköp. Här är skillnaderna mellan de viktigaste transaktionstyperna.
Läs mer →Hur ska rapporterade förvärv tolkas?
En enskild transaktion säger sällan särskilt mycket. Jämför med personens roll, tidigare transaktioner och om köpet är frivilligt eller kopplat till ett program.
Läs mer →Bedöm signalen
Sätt belopp, roller och mönster i ett sammanhang utan att dra för snabba slutsatser.
Hur bedömer man om värdet på ett rapporterat förvärv är stort eller litet?
Ett köp på en miljon kan vara stort i ett bolag och litet i ett annat. Så sätter du beloppet i relation till person, historik, innehav och bolag.
Läs mer →Spelar personens roll någon betydelse – VD, styrelse eller annan ledande befattning?
VD, styrelseordförande, ledamot och annan ledande befattningshavare har olika ansvar – men titeln får aldrig ensam avgöra hur en transaktion tolkas.
Läs mer →Vad kan insynshandel säga – och vad kan den inte säga?
Insynshandel visar verkliga rapporterade handlingar, men inte hela motivet eller framtiden. Här går gränsen mellan fakta, tolkning och spekulation.
Läs mer →Vad betyder klusterköp?
När flera personer med olika roller köper samtidigt kan det vara mer informativt än ett isolerat köp. Det betyder fortfarande inte att aktien kommer att utvecklas positivt.
Läs mer →Regler och begrepp
Rapporteringsregler, handelsförbud och närliggande marknadsbegrepp.
Insynsregistret, insiderförteckningen och flaggning – vad är skillnaden?
Tre regelområden blandas ofta ihop. Här ser du vem som omfattas, vilka uppgifter som registreras och vad som är offentligt.
Läs mer →När får personer i ledande ställning handla före en delårsrapport eller bokslutskommuniké?
Huvudregeln är en stängd period på 30 kalenderdagar före vissa finansiella rapporter. Här förklaras omfattningen och undantagen.
Läs mer →När måste en insynstransaktion anmälas till Finansinspektionen?
Beloppsgränsen är 20 000 euro per kalenderår och anmälan ska normalt göras senast tre affärsdagar efter transaktionen.
Läs mer →